Publicerad 28 augusti 2026 kl 05:55
Instrumentet mäter sex saker: lufthastighet, luftflöde, relativ fuktighet, våttemperatur, daggpunkt och koldioxid. Fem av dem beskriver vad ventilationsanläggningen gör. En av dem beskriver något helt annat — nämligen om det som görs räcker.
Koldioxid produceras av människorna i rummet. Halten stiger när fler personer andas i samma luft och sjunker när luften byts ut, vilket gör den till ett direkt mått på förhållandet mellan tillförd luft och faktisk belastning. Ett rum kan vara injusterat exakt enligt handlingarna och ändå vara kvavt, om det används av dubbelt så många som det ritades för — och det är bara koldioxidvärdet som visar det.
Vad det är
En kombinerad vinghjulsanemometer, psykrometer och koldioxidmätare.
- Vinghjul på 10 cm för mer precisa avläsningar i större kanaler
- Lufthastighet, luftflöde, relativ fuktighet, våttemperatur, daggpunkt och koldioxid
- Inbyggd givare för lufttemperatur
- Multipunkts- och tidsmedelvärde
- Min/Max, Data Hold, automatisk avstängning
- Levereras med NIST-spårbart kalibreringscertifikat och hård väska
Vinghjulet är den tredje mätprincipen
Ett pitotrör mäter i en punkt, med tryck. En varmtråd mäter också i en punkt, med avkylning — och tar vid där pitotröret tystnar vid låga hastigheter.
Ett vinghjul gör något annat: det integrerar. Hjulet drivs av luften över hela sin svepta yta, och ett tio centimeter stort hjul medelvärdesbildar därför över en cirkel stor som ett tefat. Vid ett tilluftsdon eller i en stor kanal är det precis vad man vill ha, eftersom hastigheten aldrig är densamma över hela öppningen — den är högre i mitten och lägre mot kanterna.
De tre principerna konkurrerar alltså inte. De hör hemma på olika ställen: pitot i ledningar med hög hastighet, varmtråd vid svaga luftrörelser och små öppningar, vinghjul där en yta ska beskrivas med ett tal.
Medelvärdesfunktionerna löser det som återstår
Även ett tiocentimetershjul täcker inte en stor kanal. Därför finns multipunktsmedelvärde: man mäter i ett rutmönster över tvärsnittet och låter instrumentet bilda medelvärdet, i stället för att skriva ner sex tal och räkna på dem efteråt.
Tidsmedelvärdet gör samma sak i den andra dimensionen. Flödet i en anläggning pulserar med spjäll, med andra zoner och med reglersystemets arbete, och ett ögonblicksvärde beskriver just det ögonblicket. Ett medelvärde över en period beskriver driften.
Fuktigheten ger tre tal från en mätning
Relativ fuktighet, våttemperatur och daggpunkt kommer ur samma sensor plus temperaturen. De svarar dock på olika frågor: relativ fuktighet handlar om komfort och om hur luften upplevs, medan daggpunkten svarar på den enda fråga som handlar om skador — vid vilken yttemperatur börjar det kondensera.
Det är därför en injusterare vill ha daggpunkten och inte bara fuktprocenten: en kall yta i ett i övrigt behagligt rum är där fukten samlas, och den bedömningen görs på daggpunkt mot yttemperatur.
Tre typiska användningsfall
- Injustering: flöden vid don och i kanaler, med medelvärden som håller för ett protokoll.
- Utredning av klagomål: koldioxid mot belastning, tillsammans med flöde och fukt.
- Överlämning: dokumenterade värden med spårbart certifikat.
Varför det lönar sig
Ventilationsproblem hamnar nästan alltid i en av två fållor: antingen sägs anläggningen vara felinjusterad, eller så sägs lokalen användas fel. Utan mätvärden blir det en åsiktsfråga mellan förvaltare och verksamhet, och den brukar lösas med att fläkten skruvas upp — vilket kostar energi och sällan löser rätt problem.
Med flöde och koldioxid mätta samtidigt blir frågan avgjord: levererar anläggningen det den ska, och räcker det för dem som faktiskt är där. De två svaren pekar åt olika håll, och det är först när man har båda som man vet vilken åtgärd som är den rätta.
Läs mer om AN320 anemometer, psykrometer och koldioxidmätare →
